LjudguideKariye Mosque

I hjärtat av Istanbul, lite bortom stadens myller, reser sig Kariye Camii – en plats där över sexton seklers tro, konst och kultur sammanflätas. Byggnaden, tidigare känd som Chora-kyrkan, började som ett litet kristet kapell utanför Konstantinopels gamla stadsmurar i början av det fjärde århundradet. När nya murar uppfördes under det femte århundradet hamnade kyrkan plötsligt inne i den växande staden, men det ursprungliga namnet – som på grekiska betyder "på landet" – bestod.

LDGPJCSF

Den byggnad vi ser idag tog form först under det elfte århundradet, då inflytelserika kvinnor som Maria Doukaina stödde en ombyggnad i den då populära kors-i-kvadrat-stilen inom bysantinsk arkitektur. Efter ett jordskalv under det tolfte århundradet återställdes kyrkan, och ett par sekel senare, under fjortonhundratalet, upplevde platsen sin konstnärliga storhetstid under ledning av stormannen Theodore Metochites. Det var han som lät pryda kyrkan med praktfulla mosaiker och fresker – skimrande guld, djupa blå och röda nyanser – med motiv ur den kristna berättelsen: Jesu födelse, Marias liv och uttrycksfulla skildringar av uppståndelsen. Dessa verk speglar ett samhälle som söker hopp under Bysans sista tid – med en unik blandning av andlig symbolik och känslosamma scener som sällan syns på andra håll.

Gert Brussaard

Choras arkitektur skiljer sig markant från Istanbuls monumentala kyrkor. De sex kupolerna, de intima rummen och väggarna täckta av heliga bilder ger känslan av en historia i många lager – där varje korridor rymmer nya upptäckter, från den rikt utsmyckade förhallen till det tysta lilla kapellet där de döda hedrades.

jesu gaur

Genom seklerna har Kariye fyllt olika roller: först som kyrka, sedan som moské efter osmanernas erövring under femtonhundratalet – då dess kristna konst inte förstördes utan istället varsamt doldes. Under nittonhundratalets mitt, när byggnaden blev museum, blottlade restauratörer omsorgsfullt dessa konstskatter igen och lät världen ta del av det bästa inom sen bysantinsk målarkonst. Därmed räddades ovärderliga berättelser och färger som annars kunnat gå förlorade för alltid.

Mauro Silva

Under de senaste åren har platsen återigen väckt debatt, sedan den tagits i bruk som moské. Diskussionerna visar hur komplext det kan vara att värna både andliga värden och ett kulturarv av betydelse för hela mänskligheten. Ändå är Karies portar fortsatt öppna för alla – från konstälskare och troende till nyfikna besökare. Jämfört med storslagna landmärken som Hagia Sofia känns denna plats mer personlig och nära, men är ändå ett levande bevis på Istanbuls mångskiktade historia och kreativa betydelse.