LjudguideIhlamur Palace

Mellan Beşiktaş och Nişantaşı i Istanbul ligger Ihlamur Kasrı, eller Lindpaviljongen, inbäddad bland åldriga lindar och magnolior. Här får besökare en unik inblick i det raffinerade ottomanska hovlivet från nästan tvåhundra år tillbaka. Bakom höga stenmurar, skyddad från stadens brus, har denna tidigare sommarresidens bevarat sin stillsamma elegans.

M. R. POLAT

Ihlamur Kasrı har anor som sträcker sig nästan trehundra år bakåt i tiden. Redan i början av artonhundratalet fanns här Ihlamur Mesiresi, en välkänd trädgård där sultanerna gärna drog sig tillbaka, särskilt under jaktutflykter eller för att finna lugn och ro. Platsen fick extra stor betydelse under mitten av artonhundratalet, när Sultan Abdülmecid den förste, inspirerad av tidens europeiska ideal, gav den skickliga arkitekten Nigoğos Balyan i uppdrag att uppföra två nya paviljonger.

Neşet Topaloğlu

I dag är dessa byggnader kända som Merasim Köşkü och Maiyet Köşkü. Merasim Köşkü, Ceremonipaviljongen, imponerar med sin pampiga stenportal, stora fönster och rika barockdetaljer. Inne gnistrar kristallkronor över europeiska möbler och turkiska mattor, medan handskurna sniderier och målade tak vittnar om en konstnärlig dialog mellan västerländskt och ottomanskt. Här togs kungliga gäster emot och viktiga tillställningar hölls en gång i tiden.

svetlana0000

I trädgården intill ligger Maiyet Köşkü. Den är enklare i stilen men har en rofylld elegans, med dubbel trappa och varsamt utsmyckade detaljer. Här låg sultanfamiljens privata rum och utrymmen för följet. Mjuka färgtoner och diskreta mönster gav rummen en skyddad oas bortom hovets intensiva liv.

Arkitekten Nigoğos Balyan tillhörde en familj vars verk har satt djupa spår i Istanbul, bland annat genom den kända Ortaköy-moskén. Med Ihlamur Kasrı markerar han ett skifte där europeisk barockstil möter lokala traditioner – ett spektrum av nya influenser i det sena osmanska riket.

Men berättelsen handlar inte bara om arkitekturen utan också om själva trädgårdarna. Bland dammar och promenadstråk doftar lindblommorna, som en påminnelse om sekler av rekreation – stigar där både sultaner och poeter en gång promenerade under träden. Under Sultan Abdülaziz var det vanligt med brottningsmatcher och djuruppvisningar här för att underhålla hovet och dess gäster. Ett särskilt minnesvärt ögonblick inträffade i början av nittonhundratalet, när Bulgariens och Serbiens kungar togs emot på Ihlamur Kasrı – ett bevis på platsens internationella betydelse.

Efter den ottomanska epoken förvandlades residenset till museum och mötesplats. I dag kan besökare slå sig ner vid trädgårdskaféet för något svalkande eller delta i särskilda evenemang omgivna av osmansk historia. Ihlamur Kasrı förblir en harmonisk kombination av natur, kultur och konst – en fridfull tillflykt där det kejserliga arvet fortfarande lever kvar.