LjudguideBüyükada

Pittoresk ö med panoramautsikt, vandringsleder och flera historiska hem.

...

Büyükada, som betyder ”Stora ön”, ligger bara en kort färjeresa från Istanbul och är inbäddad i det mjuka ljuset över Marmarasjön. Ön har en lång historia, präglad av skönhet, landsförvisning och förändring. Grekerna kallade den en gång för Prinkipos, ”Prinsen”, och hos antika författare förekommer namnet Pityoussa, vilket vittnar om täta pinjeskogar. Genom seklerna har öns olika namn speglat dess skiftande roll: från skogig tillflyktsort till scen för imperiernas historia.

Under bysantinsk tid byggde kejsare ståtliga kloster här, men ön blev också en plats där politiska motståndare och kungafamiljens medlemmar skickades i exil, långt från maktens centrum. När osmanerna tog över förblev Büyükada lugn, med fiskebåtar längs stränderna tills ångfärjorna i slutet av artonhundratalet lockade Istanbuls överklass hit för att låta bygga utsmyckade trävillor och sommarhus. De historiska trähusen, insvepta i blommande bougainvillea, är än idag ett av Büyükadas mest välkända kännetecken.

Religion ger ön ytterligare en dimension. Uppe på en kulle tronar det grekisk-ortodoxa Sankt Georgs kloster, grundat för nära tusen år sedan. Varje vår vallfärdar både kristna och muslimer längs den branta, skogsklädda stigen för att be. Strax intill finns Hamidiye-moskén, byggd av en osmansk sultan i västerländsk stil. Här låg en gång världens största trähärbärge för föräldralösa barn — en monumental byggnad som idag står tyst men påminner om öns många gemenskaper: grekiska, armeniska, judiska och turkiska.

Nutida besökare tar sig fram på ön med cykel eller ljudlösa elfordon för att bevara lugnet på gatorna. Ända fram till år tvåtusen tjugo rullade hästdroskor med turister, men omsorgen om djuren satte stopp för den epoken. Hamnpromenaden är livlig av färjor från båda sidor av Istanbul, särskilt under de varma månaderna då befolkningen växer kraftigt och sandstränderna fylls av badgäster.

Büyükada har också varit tillflyktsort för kända personer. Den ryske exilpolitikern Leon Trotskij skrev böcker här på trettiotalet, boende i ett stillsamt hus vid kusten. Skribenter, konstnärer, diplomater och politiker har genom åren sökt inspiration och ro bland öns pinjeträd och milda brisar.

Ön byter skepnad med årstiderna. Kullarna är täckta med grönskande pinjeskog och låga buskar, och eleganta cypresser reser sig mot himlen. På våren blommar rosa judasträd längs vattnet. På Prinsenöarnas museum bevaras föremål, bland annat guldmynt från Alexander den stores far, som påminner om de djupa historiska rötterna under marken.

Büyükadas fascinerande historia har inspirerat otaliga reseskildringar. Författare har beskrivit platsen som en annan värld — en ö där minnen och natur samsas i harmonisk skönhet. Oavsett om du promenerar på slingrande stigar, stannar till vid ett stilla kloster eller njuter av te under gamla träd, kan du känna hur historiens och kulturens vågor fortsätter forma denna helt unika ö.

Lyssna på den här och andra guider i vår app